Ölprovning i kolsvart mörker - en kvällsaktivitet utöver det vanliga

Skrivet 2014-09-24 14:19:25 i Upplevelsetips av Susanna

I förra veckan bar det av till en välkänd ölprovare i Gamla Stan, Anders på företaget Ölbaronerna, för att testa på hur det är att smaka på olika ölsorter - i totalt mörker.

När gruppen anländer till det diskreta lilla tillhållet på Österlånggatan i Gamla Stan, släpper Anders in hela sällskapet till provningen för en kort informationsstund. Han berättade om sitt intresse för öl, och hur Ölbaronerna startade och vad som var tanken med att ha en ölprovning i totalt mörker. För en mindre ölkunnig kan det troligtvis påverka hur ölet smakar och doftar, medan det för den mer vana ölprovaren är en rolig upplevelse och ett kvitto på hur väl man faktiskt känner till de olika sorterna

Anders berättar att när vi snart kommer kliva in i ett utav valven, där ölprovningen kommer att äga rum, kommer vi inte att kunna se någonting. Det kommer vara becksvart. Han håller upp en liten karta över valvet, där han förklarar för gruppen hur valvet är uppbyggt och vad vi bör tänka på när vi går in. Jag känner hur en förväntan börjar byggas upp. Gruppen slänger blickar mot valvets dörr och alla börjar bli lite otåliga.

- Ja, men vad säger ni, ska vi gå in? frågar Anders.

Alla i gruppen nickar och tågar fram till valvets öppning. Vi får huka oss när vi går in, för Anders berättar att själva slussen in till valvet bara är hundrafemtio centimeter hög. När vi väl kommer in i valvet och trevar oss fram till bordet, så inser jag att det är verkligen inte en enda strimma ljus som sipprar in.

Anders förklarar att framför oss har vi fem glas med öl. Vi behöver inte vara rädda för att välta ut dem, då glasen är såpass låga och tunga. Jag känner en påträngande känsla av att jag vill blunda, trots att det är alldeles mörkt. Det känns nämligen väldigt konstigt att inte kunna se något, trots att ögonen är vidöppna och letar efter ljus.

Med inlevelse berättar Anders om de olika ölen vi har framför oss. Vad man ska dofta efter, för att kunna särskilja de olika ölen från varandra. Jag är själv ingen ölkännare, så jag lyssnar uppmärksamt på Anders instruktioner. Doftnoter som skumbanan, plommon, kanel och nejlika nämns, och jag doftar på ölen många gånger för att försöka få någon uppfattning om det var ett mörkt eller ett ljust öl jag har mot näsan.

Sedan fick vi börja smaka. Smaken var inte alls nödvändigtvis den samma som doften, tvärtom. Men jag tyckte mig ändå kunna avgöra vad som var ett mörk öl, en stout, och vad som var en klassisk "bira". Bland glasen fanns också en veteöl, som jag tyckte mig kunna känna igen på den söta smaken.

Jag ska erkänna att jag inte är den som beställer en öl på restaurang, utan beställer ofta hellre ett glas vin. Men i mörkret kunde jag ändå tycka att utan att faktiskt veta vad det var jag drack för något, tycka att de olika ölen var goda - på sitt sätt.

När Anders sedan började tända ljuset långsamt i valvet, var det spännande att se om ölet såg ut som man trodde. Och visst, jag hade rätt på mörkt och ljust, men övriga karaktärsdrag kan nog vara svårt att avgöra i mörker om man inte är ölkunnig.

Under kvällen fick jag smaka på både ett trappistöl, porter och ipa (indian pale ale). Dessutom fick vi med oss en hel del att briljera med på after worken.

Kort och gott var det en trevlig kväll med gott öl, ett spännande koncept och en lärorik stund!

Om du är sugen på att testa själv, går det att boka här!

‹ Alla blogginlägg