10 tips – så sparar du tusenlappar

Skrivet 2012-05-09 12:30:16 i Ekonomi av Arvid Andrén

10 tips – så sparar du tusenlappar (del 1 och 2)

De senaste åren har kraven ökat på dig som konsument och individ. Allt fler områden i vår privatekonomi kräver att vi fattar beslut. Det kan vara vilka PPM-fonder vi ska välja, vilket elavtal vi ska ha eller vilken försäkring som är billigast och bäst. Gör vi inga val riskerar vi att betala för mycket helt i onödan. Pengar som går till banker och elbolag istället för att stanna kvar hos dig. Pengar som du kan använda till roliga upplevelser eller bara ha som en extra säkerhet. Här får du tio tips på hur också du kan spara tusenlappar.

1. Gör en budget

Det gamla klassiska tråkiga tipset. Det är dock inte mindre intressant eller viktigt. En budget gör att du får kontroll över in- och utflödet av dina pengar och hur mycket saker och ting kostar. En bra start innan du gör en budget är att under exempelvis en sexmånadersperiod spara alla kvitton och dylikt. För in dessa kontinuerligt varje månad på datorn eller i en pärm och dela in utgifterna i ganska snäva kategorier för att verkligen se vart pengarna försvinner. Istället för att ha en kategori som heter ”Mat” kan du dela upp den i ”Livsmedel”, ”Mat ute”, ”Snabbmat”, ”Snacks”, ”Dryck” osv. Först då blir det verkligen konkret vart pengarna flödar ut.

Efter att du gjort detta under sex månader, men även under tidens gång, kan du fundera över vad du kan spara in pengar på och vad du vill lägga mer på. För en budget behöver inte vara ett verktyg för att snåla – tvärtom är det ett verktyg för att få loss medel till saker och ting du får ut mer glädje av än annat. Inte heller behöver budgeten vara benhård och kylig. Känner du att du verkligen har kontroll över dina in- och utflöden kan du tillåta dig själv att då och då leva över budgeten för att vid andra tillfällen leva under den.

Genom att ”föra bok” på detta viset skapar du kontroll och en känsla för din ekonomi och har kommit en lång väg mot en bättre privatekonomi.

2. Håll koll på din konsumtion

Det är lätt att tro att de största affärerna i våra liv är när vi köper en ny bostad eller bil men faktum är att vi lägger ut betydligt mer år ut och år in på helt andra saker. Nämligen småsaker som snabbmat, tidningar, tobak, läsk och godis mm. Saker som lätt köps med i förbifarten och som gräver stora osynliga hål i plånboken. Man skulle kunna säga att det inte är de stora utgifterna som gör dig fattig – det är dom många små. Varje dag köper vi saker som kan verka obetydliga i sammanhanget men som får en stor effekt på vår privatekonomi. Okej. Det finns utgifter och det finns utgifter. Vissa saker gillar vi att lägga pengar på mer än andra och det är högst individuellt vad vi vill göra för våra pengar. Någon älskar att spendera mycket på mat och vin medan någon annan mest ser mat som ett nödvändigt ont.

Vi leker med tanken att en person köper följande under en vecka:

Lunch ute 5 dagar/vecka 85 kr per tillfälle, 22.100 kr per år

Snabbmat 1 gång/vecka 65 kr per tillfälle, 3.380 kr per år

Läsk/öl 7 st/vecka 10 kr per tillfälle, 3.640 kr per år

Snacks 1 gång/vecka 25 kr per tillfälle, 1.300 kr per år

Godis 200 gram/vecka 20 kr per tillfälle, 1.040 kr per år

Snus/cigaretter 2 pkt/vecka 50 kr per tillfälle, 5.200 kr per år

Kvällstidning 1 st/dag 10 kr per tillfälle, 3.650 kr per år

Tidsskrift 1 st/vecka 50 kr per tillfälle, 2.600 kr per år

Trisslott 2 st/vecka 25 kr per tillfälle, 2.600 kr per år

TOTALT: 875 kr per vecka, 45.500 kr per år.

För en löntagare med 250.000 kr i disponibel årslön står dessa utgifter i exemplet för lite drygt 20 %. Nu vore det lite väl torftigt att inte kunna unna sig saker och ting i listan ovan men genom att bara halvera konsumtionen skulle det alltså gå att spara över 20.000 kr per år för en person. 20.000 kr som istället kan läggas på upplevelser, relationer, investeringar eller annat som berikar ditt liv även på sikt. Dessutom är dessa ”pengatjuvar” ofta onyttiga produkter som vid en halvering även bidrar positivt till en bättre hälsa.

3. Systematisera och spara pengar

Många tycker att det är jobbigt och krångligt att hela tiden se över sina levnadsomkostnader. Det är elräkningar, försäkringspremier och lån som ska ses över och det är lätt att tröttna på att prisjaga. Ett sätt som gör det enkelt och uthålligt över tid att jämföra priser på är att du bestämmer dig för att en gång per år se över de olika delarna (el, bolån, försäkringar, bredband, privatlån, sparräntor, aktier och fonder mm). Ta det för vana när du får en räkning eller information från respektive bolag att du ska betala in premier eller förlänga abonnemang osv att se över marknaden och jämföra olika alternativ med varandra. Du kan vara säker på att bolagen vill att du ska stanna hos dem och de kommer i god tid innan avtalen och abonnemangen går ut att kontakta dig för att få dig att fortsätta vara kund. Tänk bara på att vissa avtal kan fortsätta löpande utan att du behöver göra något aktivt för att förlänga eller behålla dem. I de fallen får du med jämna mellanrum se över dem. Vid årsskiften får du besked för aktier, fonder, lån och pensionsbehållning mm. Det är ett bra tillfälle att se över just dessa och fundera på om du ska göra förändringar i din fond- eller aktieportfölj, kanske byta bank eller se över ditt pensionssparande. Använd prisjämförelsetjänster på nätet för att hitta de alternativ som passar dig bäst och sprid ut dina jämförelser över året för att göra det lättare och roligare. Om du tillhör dom som tycker privatekonomi och att se över sina avtal är tråkigt har du kanske någon god vän eller släkting i närheten som du kan ta hjälp av. Vi människor hjälper gärna varandra och det vore oklokt att inte ta del av varandras kunskaper, även på ett så privat område som den egna ekonomin.

Genom att på detta vis systematisera din privatekonomi kan du vara säker på att du hela tiden har bra villkor och priser och kan därmed unna dig mer själv istället för att betala onödigt mycket för din telefoni, el eller försäkring.

4. Glöm inte avdragen i deklarationen

Varje år finns det pengar att spara på att ta sig lite tid att gå igenom deklarationen och se om du har rätt till att göra vissa avdrag. Myndigheterna vill ofta att du godkänner din deklaration direkt via sms och liknande men det behöver du inte alls göra. Kontrollera först och främst att uppgifterna som står i den förtryckta foldern stämmer. Det kan vara lönesumman under året, försäljning av fonder, ränteinkomster och ROT/RUT-avdrag med mera. Stämmer siffrorna så är det bra annars är det bara att ändra dem.

Varje år sker det förändringar i avdragsmöjligheterna. Ta för vana att söka på nätet och på Skatteverkets webbplats efter nyheter på avdragsområdet. Några generella tips finns dock:

1) Kvitta kapitalvinster med kapitalförluster
Har du sålt aktier och fonder med vinst ifjol kan du ta upp förluster du gjort under året för att undvika reavinstskatten på 30 %. Har du gjort förluster men saknar vinster att kvitta emot kan du ta upp 70 % av denna i deklarationen för att få 21 % i skattesänkning av förlusten. Vinsterna och förlusterna måste göras samma år och kan inte sparas över ett årsskifte.

2) Tjänar du på att pensionsspara med avdragsrätt?
I år är det högsta avdraget för dig som privatperson 12.000 kr.

3) Utnyttja ränteavdrag för lån
För räntekostnader upp till 100.000 kr kan du dra av det som kapitalförlust. Över 100.000 kr går det att göra ett avdrag på 21 %. Är ni två om lånen kan det löna sig att justera lånen så båda utnyttjar avdragsmöjligheterna fullt ut.

4) Kör du mycket i tjänsten?
Kontrollera om du kört mer än 2999 mil i tjänsten med din förmånsbil. Om så är fallet får du en nedsättning av förmånsvärdet med 25 %.

5) Arbetsutgifter
Du får dra av den del som överstiger 5000 kr för nödvändiga utgifter som du haft för att sköta ditt arbete.

6) Får du tillbaka på skatten varje år?
Lika kul som det är en dålig affär är det då du ”lånar ut” pengar till staten gratis. Ränta beräknas först från den 14:e februari året vid utbetalning. Vänd dig till Skatteverket och begär jämkning eller som det numer kallas ändrad beräkning av skatteavdrag.

Fler avdragsmöjligheter kan du bl.a. hitta på Skatteverkets webbplats.

5. Så får du mer pengar över som student

För många studenter är det svårt att få ekonomin att gå runt. Institutet för Privatekonomi på Swedbank har låtit undersöka vad gamla studenter har för spartips till nya studenter.

1) Matlåda
Du kan spara mycket pengar på att ta med dig matlåda eller laga och äta maten hemma. Om du istället för kårlunch har med dig matlåda varje dag kan du spara ca 800 kronor per månad.

2) Spara en del av inkomsten om du jobbar extra
För dig som jobbar extra exempelvis vid loven kan det vara smart att spara en del av inkomsten för att antingen ha det som buffert eller att fördela ut det som ett extra tillskott varje månad.

3) Köp begagnad kurslitteratur eller låna
Kurslitteratur är en stor utgiftspost i studentbudgeten. Genom att köpa den begagnad är det möjligt att spara in många kronor. Begagnad kurslitteratur kan man hitta på olika sajter och via vissa bokhandlare vid universiteten. Var dock noga med att du köper en upplaga som fortfarande är aktuell för kursen. En del kurslitteratur är även möjlig att låna på bibliotek i anslutning till universitetet/högskolan. Antalet utlåningsexemplar brukar vara få så det kräver god planering.

4) Köp inget på kredit eller avbetalning
Undvik att handla på kredit eller avbetalning. Konsumentkrediter har hög ränta och blir därmed dyra i längden. Men framförallt är det ofta bara ett sätt att skjuta problemen framför sig och som då riskerar att bli större.

5) Gör en budget
Ta hjälp av ekonomikompassen.se och gör en budget för att få koll på ekonomin. Det är bra att göra en uppskattning av hur mycket pengar du kan lägga på olika saker och vad du har råd att unna dig. Det är också vanligt att utgifterna är ojämnt fördelade på olika månader under en termin.

6) Dela bostad
Att dela bostad med en eller flera personer kan bli en verkligt stor besparing. Tänk på att det inte bara är hyreskostnaden som minskar utan även fasta kostnader för tv och el, telefon, bredband. Tänk dock på att skriva ned hur kostnader och ansvar ska fördelas om någon flyttar så att inte en person tillslut sitter oönskat på alla kostnader.

7) Sök bostadsbidrag
Undersök om du har rätt till bostadsbidrag. Det kan bli ett välkommet tillskott varje månad. På Försäkringskassans hemsida kan man räkna ut vilket bostadsbidrag man har rätt till vid olika inkomster. Det förekommer att studenter låter bli att söka bostadsbidrag för att man är rädd att bli återbetalningsskyldig. Tjänar du mer än du förväntade dig meddelar du Försäkringskassan. Var speciellt uppmärksam under sista terminen om du kommer att börja jobba efter studierna eftersom bostadsbidraget beräknas utifrån årsinkomsten. Om du fått för mycket bostadsbidrag kan du utan avgift betala tillbaka det som betalats ut för mycket senast i september året efter utbetalningsåret.

8) Sök stipendier
Utöver studiemedel och bostadsbidrag är stipendier ett sätt att öka inkomsterna under terminen. Det finns ett nästintill oöverskådligt stort antal stipendier som är möjliga att söka. Det finns dock ett flertal sajter som kan hjälpa till att sortera ut de stipendier som kan vara aktuella för just dig. Exempel på sådana sajter är lychnis.se, stipendier.se, student.se och länsstyrelsernas stiftelsedatabas som nås via lst.se.

9) Jämför priser på försäkring, el, tele
Priser på exempelvis el och telefon ändras ofta och det kan spara många kronor att jämföra de olika bolagens priser. Ta för vana att regelbundet göra en genomgång av olika abonnemang, t ex en gång om året.

10) Sälj saker som du inte längre behöver
Du har säkerligen en hel del saker hemma som du aldrig använder. Passa på att rensa ur garderob, förråd och bokhyllor och ta samtidigt chansen att få loss kontanter. Dessutom kan det kännas bra att saker kommer till användning istället för att slängas.

6. Sänk dina bolånekostnader

Det finns många tusenlappar för dig att spara år ut och år in genom att vara lite aktiv kring ditt bolån. Här får du fyra tips på hur du kan göra för att få mer pengar över till roligare saker än att betala för höga räntor till banken.

1) Se över värderingen på din fastighet eller bostad
Har du haft ditt bolån ett tag? Kanske har du haft en värdestegring genom åren eller så har efterfrågan på din typ av bostad ökat där du bor. Har du renoverat sen köpet? Då har kanske värdet stigit motsvarande eller ännu mer.

Gör så här: Ring till tre-fyra olika fastighetsmäklare som har lokalkännedom där du bor. Be dem komma och göra en värdering på din bostad. Många gör det gratis annars kan du låta dem göra det för en smärre kostnad. Titta på värderingarna du fått och jämför med vad du betalade när du köpte bostaden. Har värdet stigit så gå till banken och visa upp den nya värderingen och ha som underlag i en förhandling där du visar på att risken för banken minskat och att du borde få en lägre ränta nu när värdet på bostaden ökat. Har du tur så kan du även eventuellt slippa en del eller hela topplånet. Det innebär i sin tur att du automatiskt får en lägre ränta och att du eventuellt slipper amorteringskrav på topplånet som du istället kan lägga på annat eller amortera av andra dyrare lån med.

2) Jämför räntor
Jämför alla bolåneinstitutens räntor och jämför med din egen. Be banken motivera varför du ska betala mer än vad listpriserna är för tillfället. Peka på de banker som har en lägre ränta och förhandla om en sänkning av din egen.

3) Samla allt på ett ställe?
Fundera över om det lönar sig för dig att samla alla dina bankaffärer hos ditt bolåneinstitut. Om du gör det ska du ha en rabatt på ditt bolån. Se till att du inte förlorar på affären genom högre avgifter på de andra delarna du för över. Be att få en komplett bild över alla avgifter och jämför med de du har nu. Bankerna brukar marknadsföra sig med att det lönar sig att samla allt på ett ställe hos dom men faktum är att det oftast lönar sig bäst för dig att plocka russinen ur kakan dvs ta bolånet på ett ställe, försäkringarna på ett, fonderna på ett annat osv. Om du tjänar på att samla allt på ett ställe – gör det.

4) Ställer sig banken på tvären?
Får du inte gehör för dina förslag? Be att få prata med någon annan på banken och framför dina förslag till denne. Går inte det heller så uppmärksamma banken på att du då överväger att byta bank. Idag är det lätt och smidigt att flytta dina affärer från en bank till en annan. Din eventuella nya bank kommer gladeligen ordna med alla papper som behövs för övergången. I normalfallet ska det dock inte behövas. Konkurrensen är hård idag på lånemarknaden och har du rimliga krav som du kan backa upp med fakta (punkterna ovan) bör det inte vara några problem för dig att spara tusenlappar.

Lyckas du sänka din ränta med 0,50 procentenheter innebär det 5000 kr per år för ett miljonlån och ännu mer om du lyckas få bort delar av eller hela ditt topplån. Om du dessutom slipper amortera på ditt tidigare topplån kan du snabbare amortera bottenlånet eller dyrare konsumtionslån för en ännu bättre effekt.

7. Sänk dina övriga lånekostnader

Även om bolånet ofta är det största lånet i ett svenskt hushåll finns det mycket pengar att spara på att även titta över de andra lånen. Har du tex ett billån, blancolån (lån utan säkerhet), sms-lån eller liknande? Ett tips kan vara att försöka baka in dessa mindre lån i ett huslån om det är möjligt. Då räntan oftast är lägre på ett bolån kan du spara in mycket pengar på detta sätt. Har du ingen bostad att ”föra över” smålån till kan du använda prisjämförelsetjänster på nätet för att se om det finns någon aktör som kan erbjuda dig bättre villkor än ditt nuvarande.

8. Minska dina elkostnader

Det finns mycket du kan göra för sänka din elräkning och som det brukar sägas, den sparade kilowattimmen är den billigaste kilowattimmen. Börja med att använda en prisjämförelsetjänst på nätet för att hitta ett elavtal som du är nöjd med. Följ sedan tipsen här under från Energimyndigheten och du är på god väg att dramatiskt sänka dina energikostnader.

Belysning

1) Släck lamporna när du lämnar ett rum eller installera ljussensorer, rörelsevakter och timers både ute och inne.

2) Grenkontakter med strömbrytare är smidigt när du vill stänga av många lampor och annan elektrisk utrustning samtidigt.

3) Byt till lågenergilampor. En lågenergilampa räcker ungefär lika länge som fem stycken traditionella glödlampor.

4) Ska du byta hela armaturen kan du om möjligt välja lysrörsvarianter då de är energieffektiva och har lång livslängd.

5) Har du halogenlampor med transformator drar de ström även när du släckt dem. Dra ut transformatorn ur kontakten när du inte använder lampan.

6) Halogenspotlights drar mycket ström. Byt ut de om möjligt till LED-lampor som är mer energieffektiva.

Hemelektronik

7) Stäng av all utrustning som inte används om möjligt med hjälp av strömbrytaren. Standby-läget drar onödigt mycket ström. I snitt 250 kilowattimmar totalt per år.

8) Har du datorn igång men inte använder den hela tiden kan du i inställningarna justera så att den går ned i viloläge och att skärmen stängs av efter en stund.

9) Nya tv-apparater har ofta energisparlägen som automatiskt kan justera bilden utifrån ljuset i rummet. Ca 50 % kan energiförbrukningen minskas om det är mörkt i rummet.

10) Kontrollera energianvändningen när du köper en ny TV. Välj om möjligt modeller som är energimärkta med Svanen, Energy Star och TCO.

Kyl och frys

11) Kontrollera att kyl och frys är inställda på rätt temperatur. Rekommenderat är +5 grader i kylen och -18 grader i frysen. Varje extra grad kallare ökar energianvändningen med cirka 5 %.

12) Frosta av frysen vid isbildning och dammsug baksidan på kylen och frysen.

13) Kontrollera att kylen och frysen har täta dörrar eller luckor.

14) Ska du köpa en ny kyl eller frys välj en som är energimärkt med A, eller A+ till A+++.

Mat

15) Använd kastruller och stekpannor med plana bottnar och som passar till plattans storlek. Använd lock på kastrullen när du lagar mat – då används bara en tredjedel så mycket energi jämfört med om locket är av.

16) Använd vattenkokare när du ska koka vatten. Det sparar energi.

17) Använd mikron när du ska värma en liten portion mat eller dryck.

Tvätta

18) Tvätta alltid med full maskin.

19) Använd tvättmaskinens sparprogram om tvätten är lätt smutsig.

20) Tvätta i lägre temperatur om möjligt. Tvättar du i 40 grader istället för 60 halverar du nästan energianvändningen. Lufttorka tvätten om möjligt istället för att använda torkskåp och torktumlare.

Diska

21) Använd en balja om du diskar för hand istället för under rinnande vatten.

22) Använder du en diskmaskin så diska bara när den är full och kör på låg temperatur. Kör utan torkfunktionen om det är möjligt.

23) Ansluter du diskmaskinen till kallvattnet sparar du 20-30 % energi.

Duscha

24) Duscha istället för att bada om möjligt.

25) Byt till snålspolande duschmunstycken och blandare med energisparfunktion. Upp till 40 % kan du minska energianvändningen med effektiva modeller i kök och badrum.

26) Laga droppande kranar.

27) Stäng av den elektriska handdukstorken om du har en efter du är klar.

Värme

28) Bestäm dig för vilken temperatur du behöver ha inomhus. För varje grad du sänker temperaturen sparar du ungefär 5 %.

29) Sänk om möjligt temperaturen i rum du inte använder.

30) Ska du resa bort? Då kan du sänka temperaturen till cirka 15 grader.

31) Byt ut termostaterna efter 10-15 år eller när de gått sönder.

32) Stäng dörrar till kalla utrymmen som tex vind och veranda.

33) Isolera huset bättre, främst vinden. Cirka 15 % av värmen i huset försvinner uppåt och ut genom taket.

34) Täta dragiga fönster och ytterdörrar.

35) Dra för gardiner eller persienner på nätterna. Då stannar mer värme i rummet.

36) Se till att möbler inte står för nära elementen. Då får värmen det svårare att nå ut i hela rummet.

9. Skaffa en bättre sparränta

Vi svenskar sparar på bankkonton som aldrig förr. Ifjol satte vi in nästan 100 miljarder kr och sedan år 2005 har pengarna på vanliga sparkonton fördubblats till 1100 miljarder kr enligt Statistiska Centralbyrån.

När alternativ till storbankerna började dyka upp omkring millenniumskiftet och framåt blev plötsligt sparkontot en konkurrensfördel. Det är därför vi sällan ser de fyra storbankerna i räntetoppen utan nästan uteslutande mindre banker och kreditmarknadsbolag som vill öka sina marknadsandelar med hjälp av en lockande sparränta. Ta detta till din fördel och börja spara pengar på ett konto med bra ränta. Använd prisjämförelsetjänster på nätet för att hitta ett konto som passar dig och syftet med ditt sparande. Kontrollera så att kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin. Om kontot inte gör det kan du nämligen förlora din insättning om sparbolaget skulle gå i konkurs. I skrivande stund går det att få räntor upp till 3,55 % på ett obundet sparande och upp till 4,35 % om du är beredd att låsa pengarna i upp till fem år. Är du villig att ta risken att förlora dina pengar om oturen skulle vara framme finns det konton utan insättningsgaranti med räntor upp till 7,75 %. Vilken ränta har din bank?

10. Jämför försäkringar

Det finns mycket pengar att spara på att se över dina försäkringar. Många väljer av slentrian att ha kvar samma försäkringsbolag år ut och år in. Risken är att man får betala dyrt för det. Försäkringspremier kan skilja sig mycket åt mellan olika bolag. Speciellt bilförsäkringar lönar sig extra mycket att se över med jämna mellanrum. Fundera också på om det är värt att samla alla dina försäkringar på ett ställe. Det börjar bli allt mer populärt att ge sina kunder rabatt om man samlar flera av sina försäkringar hos dem men sanningen är den att det sällan är det bästa för dig. Undersökningar har visat att det ofta är bättre att använda prisjämförelsetjänster på nätet och plocka det billigaste och bästa alternativet här och där.

Av: Mikael Karlsson – www.finansportalen.se

‹ Alla blogginlägg